21 I motsats till stadsplaneringens närhetsprincip står kontorsstadsdelar där arbetsplatserna i stället ligger samlade i utkanten av staden. Här finns i huvudsak kontorshus med inslag av restauranger och affärer och bara undantagsvis bostadskvarter. I några fall ligger dessa områden i anslutning till externa affärscentrum. En framtidsspaning är att organisationer som finns i kontorsstadsdelar kommer att få det besvärligt att attrahera medarbetare till sina kontor då de svårligen kan konkurrera med de kvaliteter som externa distansarbetsplatser har. Längre restid, ofta med bil, buss eller pendeltåg, uppfattas som negativt, speciellt för medarbetare som inte bor på samma sida av staden. Inslag av bostäder för att blanda upp dessa stadsdelars homogena sammansättning kan minska risken för att stadsdelen dör efter klockan 18 på kvällen, och möjligen skapa liv och rörelse och göra platsen mer attraktiv. Delade kontorsresurser – hållbart och ekonomiskt Hållbarhetsfrågor handlar i hög grad om gemensamt resursutnyttjande, något som även är ekonomiskt hållbart. Idag står många loungeytor, mötes- och konferensrum outnyttjade på våra kontor. Dessa ytor med tillhörande faciliteter kan med fördel delas med andra organisationer och grupper, men också med enskilda individer. Det kan även ske utanför kontorstid, till exempel för kursverksamhet på samma sätt som våra skolbyggnader med aulor, slöjd- och hemkunskapslokaler nyttjas externt. Självklart måste säkerhetsfrågan lösas – en fråga som de senaste åren blivit allt viktigare. I vår studie har några organisationer börjat tillämpa resursdelning av detta slag, men potentialen är stor. Någon talar också om att bygga om och förtäta befintliga mötesytor och i stället använda resurser ”på stan” för större möten. ”Jag tror på mindre resurser och mer på att dela det som finns /…/ Vi har en massa mötesrum och sociala ytor och matsal och fikautrymmen och sånt kan man dela på utan problem.”
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=