20 Jag tror att den övergripande uppgiften för framtidens kontor blir att på ett föränderligt sätt förena organisationen och samtidigt skapa förutsättningar för synergieffekter och ökad innovationskraft och produktivitet. Lättare sagt än gjort kanske. Men för att kontoret ska få den centrala roll som krävs för det bästa framtida hybridarbetslivet, måste vi både våga tänka nytt och prova olika kontorslösningar. Dessutom behöver vi tillämpa en lokalstrategi för hybridarbete som inte kompromissar bort stringensen och modet att tänka nytt för organisationens bästa när olika gruppers arbetsmiljöbehov erkänns. Det kan betyda att man måste ”krypa till korset” i vissa fall, exempelvis ge egna rum till de specialister som inte annars kommer tillbaka till kontoret (trots risk för friktion mellan yrkesgrupper). Det kan också handla om att tillgodose en specifik yrkesgrupps behov av fokuserat och kreativt teamarbete genom att isolera dem från chefer och andra kollegor enligt projektkontorskonceptet (se faktaruta). Dessa grupper kan mötas på projektkontoret under olika perioder för ”jam sessions”, antingen på centralkontoret eller på annan plats. Målet är att få yrkesgrupper som säljare och IT-utvecklare som jobbar på distans att mötas här en dag eller två, för att sedan återgå till sina vanliga arbetsplatser på kontoret eller på distans. I detta framtidsscenario är organisationen en levande organism vars behov skiftar och går i varandra och där lokalstrategin förhåller sig organiskt till detta. En respondent jämförde det med att de olika yrkesgrupperna fungerar likt en orkester som spelar tillsammans, med olika deltagare och olika repertoarer. FAKTA: Konceptet projektkontor har uppstått ur ett ökat behov av projektarbete i organisationer och arbetsliv. Konceptet bygger på att medarbetarna under projektperioden flyttar in i ett eller flera projektrum som sätts upp för ändamålet. I denna skräddarsydda kreativa miljö får de ”boa in sig”. Fördelarna är bland andra möjligheten att låta arbetsmaterial ligga framme, fysisk närhet till kollegor, vilket innebär bättre kommunikation och gemenskap, samt avskildhet utan insyn från utomstående. Detta har visat sig öka kreativiteten, som annars riskerar att hämmas vid mer öppna arbetsplatser. (Referenser: Bodin Danielsson. C., 2014; Mitchell McCoy, J. 2000) Risker med ett utspritt kontor Ett annat framtidsscenario är att organisationen har flera olika kontor inom ett geografiskt område enligt kontorshubb-/co-working-principen, vilka nyttjas av specifika yrkesgrupper. De arbetar periodvis i den skräddarsydda hubbmiljön för att sedan ta sig till det ordinarie kontoret för att träffa övriga kollegor och sköta uppgifter som bäst görs där. De skräddarsydda hubbmiljöerna kan även tillskapas där, men då behöver avskärmning från organisationen och känslan av att befinna sig externt säkerställas. En decentraliserad kontorslösning med utspridda kontor innebär dock en risk för splittrad verksamhet och att det egna kulturarbetet försvåras. Receptet mot detta är som tidigare nämnts ett målmedvetet arbete med organisationskulturen. Kontorets roll i stadsplanering Kontorets betydelse för ett hållbart stadsbyggande är högst relevant och har direkt bäring på bland annat på utformningen och det gemensamma resursutnyttjandet. Här finns två spaningar av särskilt intresse: en handlar om en utspridd kontorslösning och en om placering/utformning av kontorsstadsdelar. Idag utgår stadsplaneringen av hållbarhetsskäl alltmer från närhetsprinciper, vilket kan skapa förutsättningar för det utspridda kontoret med kontorshubb-/co-working-ytor inom grannskapet (se fotnot Media2). Ett utspritt kontor kan även underlätta rekrytering hos en del organisationer som väljer denna kontorslösning och även minska deras riskexponering. 2 Håkansson, J. (2023). Vägen mot en hållbar arbetsplats. Nacka Kommun, https://www.foretagartraffen.se/vagen-mot-en-hallbar-arbetsplats.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=